Fullt ös medvetslös

Det tär på kroppen att röra sig nu alltså.
Idag har det varit full rulle hela dagen. På förmiddagen slavade vi lite här hemma, vi har dragit ut på dammsugning och golvtorkning alldeles för länge. Men idag fick vi lite besök så då var det no turning back.
Egentligen hade vi tänkt ta och grilla ute nånstans, men vädret var ganska trist stundtals så det fick bli här hemma på balkongen.
Efter lite korvstoppning kände vi för att försöka gå bort lite korv och tog en promenad. Promenaden avslutades på lekplatsen där ungarna fick leka av sig lite. Sen var det bara att bege sig hemåt för lite middag.

Låter som en trevlig och lugn dag..

Klart man blir trött i gravidkroppen, hey är ju i v 34 nu. Inte nog med det har Caesar en mycket trotsig period nu och allt är besvärligt. Han sov ingen middag heller..... Ni kan ju tänka er, alla är helt trötta i skallen nu. Caesar somnade som en stock efter att inte velat borsta tänderna (men där är no option, så han fick gott sina tänder borstade. Det gick ändå ganska bra), inte velat dricka vatten, inte velat läsa saga eller något annat. Ibland är det bästa bara att göra lidandet kort och försöka få honom i säng så fort och så smidigt som möjligt. Jag fick i alla fall klappa på honom efter att han surat klart. Svårt att hålla humöret uppe när man bara får mothugg, men det har ändå gått rätt bra.
Trotset blir ju inte bättre av att han är sååå himla envis! Men det gäller bara att vara envisare, vilket är väldigt svårt här han är så trött. Till slut ger han ju med sig, eller så blir det inget alls. Pust. Kan ju meddela att han fick ett stoort utbrott när vi gick förbi lekplatsen på promenaden (vi skulle gå en sväng först) och ett till lite mindre när vi skulle gå hem från lekplatsen. Det är lite jobbigt, eftersom det är svårt att berätta varför för honom. Han förstår inte så bra och ännu värre när han är så ilsken.

Ja en jobbig dag helt enkelt, precis så som det kan vara för andra arma 2-3 åringars föräldrar. Men nu är den över (han sussar sött därinne) och imorgon vaknar han utsövd och glad igen.
Mitt lilla hjärta är han oavsett!